25-26 jan – Stockholm-Addis Abeba (Etiopien)

 

Avfärd från Stockholm/Arlanda på kvällen den 25 februari. Anländer på morgonen den 26 februari till flygplatsen i Addis Abeba som är Etiopiens huvudstad. Kunde inte sova på  flyget ner, ovant och många ljud.

Den här Dreamliner tog oss från Arlanda till Addis Abeba.
Trångt över Rumänien på vår färd söderut. Flyghöjd drygt 11000 meter med en hastighet av 865 km/h. Vårt plan är ET715.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu väntar vi på att ta oss vidare med flyg till Kenya, närmare bestämt Nairobi, där ”den rosa  bussen” hämtar upp oss för fortsatt färd till vår camping i Naivasha. Vi ska slå följe med 6 deltagare som varit ”på tur” till Ruwanda och Uganda för att bl.a. besöka bergsgorillorna. Så nu utökas vår grupp till 22 personer.

Med denna buss ska vi åka i Kenya och Tanzania för att sedan ta båt till Zanzibar
Packning … hur skall vi få plats?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter att ha landat i Nairobi skulle vi ta oss med buss kors och tvärs genom Kenya och Tanzania för att sedan göra en avstickare med båt till Zanzibar innan vi styrde kosan hemåt.

Här en karta med vår planerade reserutt.

26-27 jan – Addis -Nairobi (Kenya)-Naivasha

Karta över distriktet Nakuru (klicka)

Navisha är en ort i distriktet Nakuru i provinsen Rift Valley i Kenya. Staden är belägen på drygt 2000 m.ö.h. Strax intill staden finns Lake Naivisha som är en rik fågelsjö (runt 400 arter har setts här) och där det även finns många flodhästar.

Strax söder om Lake Naivisha ligger nationalparken Hell´s Gate.

Hells´s Gate på cykel djupt ner i den ravin där Lejonkungen spelades in. Guidade av Massaijerna. Sett många djur; zebror, giraffer, antiloper mm. Vi är slitna! Det tog på krafterna.

Förvånansvärt fräscha – men det är kanske före cykelturen i Hells Gate

Nu har vi ätit och snart väntar bäddning på bussen. Min (Åsa) tur att fixa frukost i morgon. Kl. 07.00 ska alla vara klara med packning för en 2 dagars tur. Då bär det av med jeep i 6 timmar ut på savannen Masai Mara.

Masai Mara är ett naturreservat som ligger i sydvästra Kenya ca 270 km från Nairobi. Reservatet omfattar 1 510 km² är kanske det mest välkända av Kenyas reservat. Rikt djurliv och parken är känd för mängden lejon. I söder gränsar Masai Mara till Serengeti nationalpark i Tanzania.

28 jan – Naivasha till Masai Mara

Uppsittning kl. 07.00 för avfärd mot Masai Mara, vilken är Kenyas artrikaste park. Här ska vi stanna i två dagar.

6 timmar i minibussar. Vi stannar till vid Great Rift Valley, för att kolla in denna mäktiga dal. Når fram till nationalparken på eftermiddagen. Fått sen lunch och blivit inkvarterade i tält. Snart ska vi ut på safari tills mörkret faller. Vi åker i safaribilar med öppningsbara tak. Har vi tur finns det goda möjligheter att se The Big Five, dvs. elefant, afrikansk buffel, lejon, leopard och svart noshörning (akut hotad). Men även hyenor, schakaler, giraffer, babianer, olika slags antiloper, krokodiler och mycket mycket mer kan vi förvänta oss.

Haft en fantastisk safaritur mellan kl.16-18:30. Fått se gnu, flera antiloparter, vattenbuffel, giraff, gepard, elefanter, lejon och en mindre prickig katt och massor av olika fågelarter, de flesta nya arter för oss.

Avslutar dagen med mat och nu kl.21:00 släcker vi lampan i tältet.

Afrikansk elefant
Koritrapp
Massajgiraff
Gnu
En lejonhanne, behagligt utsträckt i vägkanten.
Trafikstockning. Alla samlas. Det är nästan som gamarna …
Upp i takluckan och spana på lejonet kanske.

29 jan – Masai Mara

KL 05:30 är det frukost och därefter är det direkt ut i naturen igen. Ska vi få se krokodil och flodhäst? Intensivt men fantastiskt!

Idag har vi också hunnit med en tur till massajbyn som vi bor granne med. Vi är trötta. Hoppas få sova riktigt bra inatt. Men, här är så många och konstiga  nattljud.

Dessa vyer! Långt därnere ligger en massajby.
Vi bodde grannar med en massajby. Vi fick möjlighet att besöka dessa människor. Massajer är ett delvis nomadiserande folkslag i savannområdet Serengeti i gränstrakterna mellan Kenya och norra Tanzania.

30 jan – Masai Mara till Nairobi

Haft en fin dag. Blev en ballongtur i morse. Blev väckta kl 04:00 och avfärd 05:30. En timme med bil till Masai Mara och därefter upp i ballongen och njuta av soluppgången. Härlig frukost på savannen. Åter vid tältet kl 11.

Här står jag – Åsa – inför mitt livs första tur i en varmluftsballong.
Vår skugga glider sakta fram mot en betande hjord med elefanter.

Vi landade efter en fantastisk upplevelse och dessa vyer i en brinnande soluppgång. Givetvis blev ”belöningen” champagne och ett certifikat på genomförd flygning.

Nu har jag gjort det. Här är beviset.
Kockarna på plats. Härlig frukost mitt ute på savannen då vi landat.
Dukat för långbord.

 

 

 

Snabb avfärd med bussen till campingen i Nairobi. God mat. Nu ska vi sova på bussen. I morgon bitti avfärd mot Tanzania.

Kerstin har fått en släng av ”turistmage” (vi är dock förberedda och har laddat upp med motmedel!).

31 jan – Nairobi till Karatu (Tanzania)

Ytterligare en fantastisk dag. Ca 2 timmars färd från campingen och ner i dalen. Fina jeepar och vi hade lunchpaket med. Stannade borta ca 3 timma. Sett massor av djur idag; leopard, krokodil och flodhäst. Vi fick också fått se noshörningar med unge, totalt fem stycken. Alltså the Big five complete!  Vi har aldrig sett så mycket djur samtidigt, varken på TV eller i verkligheten. Alla tycks leva sida vid sida. Positivt är också att Kerstin börjar återhämta sig något.

Vy över Ngorogorokratern

01 feb – Karatu (Ngorongoro safari)

Karatu ligger i Arusha-regionen är en av Tanzanias 31 administrativa regioner.

Efter frukost vid utsiktspunkten ska vi köra ca 3 timmar för att först hämta upp en kvinna och hennes 5-åriga dotter.

Kör vidare till några varma källor för att laga mat tillsammans med denna kvinna. Vi ska bada i källorna och promenera ett par km till ett vattenfall nära Kilimanjaro, som alltså är Afrikas högsta berg, ca 5900 m.ö,h. Jag (Åsa) tror staden heter Moshi dit vi åker och ska va ett ställa varifrån många startar bestigningen av Kilimanjaro.

Här får vi hjälp med matlagningen

En prövning, denna vecka, som jag (Kerstin) nog aldrig gör om ens om man utrotar ”turistmage”. Nästa resa får nog gå till svalare breddgrader och med lite mindre intensivt program. Toppen ändå att ha fått se alla vilda djur på safari, men transporterna emellan har varit dryga och varma!

Lider av kroniska sjöben efter allt åkande. Vägarna i Kenya är hemska! Vår busschaufför Pelle måste ha tålamod utan dess like. Han kör en 70-talsbuss på jeepvägar.

Finns det turister så finns utrymme för en marknad. Lokalbefolkning visar upp sitt utbud. Kanske finns det något?

02 feb – Karatu till Maji Moto

Transport mellan Karatu och Maja Moto, där vi övernattade vid de varma källorna. Vi hade fått vara i en bit av paradiset om det inte hade varit omgivningens ungdomar hade party med öronbedövande musik. Men varför skulle ungdomen roa sig annorlunda här än hemma i Sverige? Vi körde till en kall källa där vi fick ta svalkande bad. Tre timmar tog det hit i olidlig hetta. Dammigt och smutsigt va en annan baksida.

Hoppas nu bara att Åsas mage håller sig lugn…

Rena svalkan i de ”kalla” källorna, bara 25 grader. Skööööööönt! Känns svalt efter bussåkandet.

Vi har haft en mycket trevlig dag i Moshi, men samtidigt en jobbig värme. Efter en otroligt varm natt, frukost, packning och endast någon timmes färd i bussen. Med inhyrda guider och bilar åkte vi ca 1,5 tim upp mot ett område vid Kilimanjaro.

Kilimanjaro i fjärran med sin vitklädda topp.

Vandring i 2 km uppförslut, för att sedan uppleva ett fantastisk vattenfall, vatten som kommer från den smältande glaciären på Kilimanjaro. Snön på toppen – över 4000 m.ö.h. – minskar ständigt! Jobbig vandring på berget men belöning i form av härliga bad i ett vattenfall. Fint men jobbig!

Därefter ett mycket trevligt besök på en kaffeplantage där vi också fick se kaffetillverkningen som skedde till både sång och dans.

Åsa på väg mot Kilimanjaros fot och vattenfallet.
Vattenfallet. Här kan vi bada!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Personaltätt!
Nyrostat?
En kopp kaffe!
Kaffekvarn

 

 

 

 

 

03 feb – Maji Moto till Moshi

Redan tisdag … eller kanske onsdag!?! Det är ett intensivt program på denna resa. Tur att vi nu får en veckas ”semester” på Zanzibar så vi kan vila upp oss inför hemresan.

Matdags! Här sitter Kerstin (magen har funnits sig till rätta) och intar dagens lunch. I bakgrunden stegen upp till ”sovloftet”. Den i becksvart natt…!

Idag en heldag på bussen. Långkörning till Bagamoyo och sista natten på bussen. Bagamoyo i Tanzania är en stad med cirka 82 000 invånare som ligger 75 km norr om Dar es Salaam vid Indiska oceanen och är distriktshuvudstad. Vi startade färden dit kl. 05.30 i morse med att packa ihop taket på bussen där vi har sovit inatt. Sedan iväg. Frukost lite senare i gryningen, då bord och bänkar skulle ner från busstaket. Frukost  fixas till 22 personer. Samma procedur vid varje måltid, bortsett från något tillfälle då och då, då vi får möjlighet att äta på restaurang.

Varm, varmt, varmt! Heldag på bussen tar på krafterna.

Varje gång bussen stannar eller kör långsamt (vägning eller näst intill okörbara vägar) är det olidligt varmt. Vi har såklart ingen AC i denna Scaniabuss från 70-talet. Dock går kanske det hela lite lättare då vår reseledare har sin tanzaniska pojkvän med på stora delar av resan och som besitter väl lokalkännedom och har goda kontakter.

Mitt på dagen stannade vi för att laga lunch … and the same procedure as

Nu är det matdags. Det blir spagetti och ”köttfärssås” på stående fot.

Mycket egentid har det inte blivit, men ikväll blir det förhoppningsvis tid till ett välbehövligt poolbad. Vi mår nu bra båda två!

Den gångna natten blev lite lyxig eftersom vi fick låna tre campingstugor med riktig dusch och toa. Tyvärr lite ont om tid på kvällen, då vi trötta kom hem vid 19-tiden och då redan beckmörkt. Då skulle först taket resas, träbord och bänkar ner (som förvaras på busstaket under färd) och mat lagas och ätas. Efter det blev det lite tid över för dusch, men då var varmvattnet slut. Gör inget eftersom det är ca 30 grader varmt även nattetid. Sen är det dags att klättra upp på taket, hänga upp sitt myggnät, ta fram sin sovsäck (som man aldrig kryper ner) och allt gör man i becksvart mörker (möjligen i en lite pannlampas sken) och sen är det bara sova som gäller. Det ska vara tyst kl. 21!

Våra sovplatser på taket. Inneslutna i burar av myggnät sov vi under bar himmel. Om det behövdes kunde vi lägga ett skyddande ”tak” över också. Den smala stegen upp och ner var alltid en utmaning, speciellt i den becksvarta natten!

Hoppsan, det är visst bara måndag idag och klockan är 21 och vi går och lägger oss för att orka upp kl 5 i morgon. Gonatt!

04 feb – Moshi till Bagamoyo

Sista ”turen” i vår buss. 35 grader och kö på 2 tim i hamnen (utan AC). Det är varmt, varmt och vi är dåsiga och trötta!!

05 feb – Bagamoyo med båt till Stone Town (Zanzibar)

Intensivt och varmt. Har nu lämnat ”den rosa bussen” och sitter på båten till Zanzibar och Stone Town, som är den gamla stadsdelen av Zanzibar City. Båtturen tar ca 2 timmar. Vi skall tillbringa  2 dagar/nätter på hotell här och sen far vi vidare till Nungwi på den norra delen av ön, där vi ska stanna 4 dagar för avkoppling – strandliv – och ”vila ut” en smula. Vi ska givetvis hinna med lite annat också stadsvandring när vi kommer fram.

Vi har fått uppleva så mycket hittills på resan, men det ska nu bli spännande att se vad Zanzibar – kryddornas ö – har att erbjuda.

År 2000 kom Stone Town med på UNESCO:s världsarvslista mycket beroende på stadens fascinerande och skrämmande historia som handelsimperium och slavhandelsstad. Under 1800-talet blomstrade handeln med kryddor och matvaror. MEN, även annat ”såldes”. Varje år fram till 1873, då britterna kom till ön, blev upp mot 50 000 afrikaner sålda som slavar.

Stadslivet har mycket att erbjuda. Trånga gator och vackra byggnader, de arabiska stenhusen med vackra trädörrar och mässingsbeslag. Marknaden måste vi givetvis också besöka.

Fiskavdelningen
Frukt och grönsaker
Ja, vad är detta?
… eller kläder

 

 

 

 

 

Längtar efter er alla där hemma. Så det blev ett par nya byxor.

06 feb – Stone Town i Zanzibar City

12 timmars sömn i en hotellsäng med AC gör underverk!! Bor på ett fantastiskt hotell utanför Stone Town. Ligger i etapper längs stranden uppbyggt på pålar.

Sämre läge kan man tänka sig på ett hotell. Här är vi i Stone Town.
Det gäller bara att vågorna inte blir för häftiga från Indiska Oceanen. På bilden ser vi ”vår” restaurang.

Stone Town har mycket att erbjuda. För den musikintresserade förknippas namnet Freddie Murcury (och bandet Queen) med just denna stad. Varför inte slinka in på ”hans bar”? Ja, om det har varit hans bar eller inte det fick vi ingen koll på, men namn fanns där.

Kanske ”ett måste”? Ett besök på Zanzi-bar, när man är på Zanzibar (ja, det blev ju riktigt vitsigt!)
Det gäller att hela tiden få in gäster i baren. Men kanske ska man använda en mera vaken ”inkastare” i så fall !
Väl inne, får man ett ”kungligt mottagande”, även på de ställe där man helst vill vara ensam.

 

 

 

 

 

 

 

Sedan en halvdagstur med båt till Prision Island (eg Changu island). En ö som var obebodd fram till 1860-talet. Därefter fick två slavhandlare ön i gåva av Zanzibars första sultan, Majid bin Zaid. Slavhandlarna använde ön för att förvara slavarna innan de skickades vidare till Mellanöstern.

Förväntansfulla – på väg ut till Prision Island.
En del av Zanzibars historia.

1893 såldes ön vidare till General Matthew från det brittiska styret, som ville upprätta ett fängelse där. Fängelset kom aldrig i bruk men ön fick ändå namnet Prison Island. Istället för fängelse användes ön bl.a. som sjukhus, karantänområde för personer som drabbats av gula febern.

Jag har fått en ny kompis!
Idag är Prison Island mest känd för jättesköldpaddorna.

Ön är också känd för sina jättesköldpaddorna. Dessa kom till ön år 1919 och var en gåva från den brittiska guvernören på Seychellerna. Han skickade då fyra exemplar. På 1950-talet hade antalet ökat till mer än 200 ex. Beståndet minskade därefter kraftigt, eftersom man började sälja dessa som mat och sällskapsdjur. Åtgärder vidtogs för att skydda beståndet, som nu åter vuxit till över 100 ex. Den äldsta av öns sköldpaddor lär vara nästa 200 år. Flera över 150 år gamla.

07 feb – Stone Town till Nungwi

Jag (Åsa) sov igår på eftermiddag efter turen vi gjorde till Prision Island. Kvällen avslutade jag med några ”av de yngre” ute på stan.

Myllrande folkliv! Inget man rör sig ensam i. Stökigt, varmt och smutsigt.

Nu är det dags för frukost och därefter bär det iväg norrut mot kryddträdgårdar och strandliv.

Strandlivet är mångfacetterat.

Framme i Nungwi efter färd på en väg under ombyggnad till att bli bredare. Allt bakvänt med vänstertrafik – en rest av det brittiska styret. När vi närmar oss hotellet inser vi att platsen är en ”hotell och turistby” byggd kring flera fina stränder. Ändamålsenligt men en lite tråkig ”semesterkolonikänsla”. Dock är vatten och strand fantastiskt!! Verkligheten utanför behöver man inte uppleva. Vi såg den på vägen hit och sista kilometern var ”som vanligt” på knappt körbara vägar, kantade med sopor.

Nungwi, med härligt vatten och fin sandstrand.

Förmiddagen var trevlig och som vi tillbringade på en kryddtur i ett område, ca. 1,5 timmes körning härifrån. Det blev inga mobilbilder (som alla har varit hittills) från kryddvandringen. Kommer senare förhoppningsvis. Vandringen var fin och innehöll mycket ny kunskap och en fantastisk vegetarisk lunch.

Nu är vi framme i Nungwi och stiliga huvudbonader har vi fått.
Kolla bara in den här, alltså!

08 feb – Nungwi

Vill bara säga med dessa bilder att dessa vyer och möjligheter till bad borde alla få ta del av på plats några dagar i januari-februari. För vår del får det vara ”belöningen” för de campingnätter och den näst intill olidliga värmen under transporterna på dagarna i bussen. Självvalt givetvis och värt varenda tillfälle i nationalparkerna när man fick se denna mångfald av alla dessa djur i sin rätta miljö.

Storslaget och inbjudande och det ÄR Indiska Oceanen.

Dock är solen är stark och farlig i den kraftiga blåsten. Tidvattnet för också med sig ett och annat. Man får vara försiktig!

Denna vy har vi från vårt hotell.
Restaurangdäcket.
Detta är en klassiker som finns med på ”allas” semesterbilder, eller hur? Den berömda solnedgången!

09 feb – Nungwi

Ikväll har vi avskedsmiddag och i morgon reser de 6 deltagare som först varit ”på tur” till Ruwanda och Uganda, hem.

10 feb – Nungwi

En smula sjösjuk? I vart fall bra att ha våtdräkt på sig som skydd mot solen inte minst.

Idag söndag har vi varit på snorkeltur till ett korallrev. Så många vackra fiskar det finns. Dock ganska tröttande p.g.a. stark vind och rejält höga vågor. Det tog 2 tim dit och mer hem.Det var rena berg och dalbanan.

De som 6 personer som rest i 5 veckor och varit Ruwanda och Uganda, innan de anslöt till vår grupp, flög hem idag.

Med siktet ställt på ett snorkeläventyr.
Framme vid korallrevet. Nu väntar snorkling och vackra fiskar.

Sista kvällen och vi sitter och beundrar den ”bonnabränna” efter kortärmad och kortbent våtdräkt som vi fick på köpet under de timmar vi spenderade på båten ovan. Solen bränner verkligen här nere. Badvattnet idag höll säkerligen ca 28 grader och det var väl tur eftersom vi blev duschade hela tiden över hela kropp när vi ”guppade fram” på Indiska Oceanen.  Tala om +19 grader i högsommarvärme och ett blåsigt Öresund. ”Då ska du inte komma och tala om badvatten, inte …”

Godaste maten hittills på Zanzibar, tonfisk.

Vi har beställt in tonfisk till middagen ikväll och hoppas att den är vällagad. Ölen kom in härligt kall, men har redan hunnit bli varm medan vi väntar på maten.

11 feb – Nungwi och flyg hem via Addis Abeba

En sista bild från strandlivet. Även kor tycks njuta av ett besök på stranden.

Nu sitter vi på flygplatsen, Abeid Amani Karume International Airport, här på Zanzibar och väntar. Varmt och tröttsamt och mycket folk. Härifrån ska vi vidare till Addisa Abeba i Etiopien för att byta plan. En flygtur som är beräknad ta ca 2½ timme. Ytterligare 4 timmars väntan och sen bär det iväg hemåt ikväll med beräknad avgång strax innan midnatt, för att vara på Arlanda någon gång tidig morgon.

Passade på att ta lite bilder inne ifrån bussen på vägen från hotellet till flygplatsen. Inte någon vidare kvalité, men lite stämning kanske?

Från förarplats

Stadslivet i ”färger och frukter”.

 

 

 

 

 

Det blev lång väntan på planet innan det lyfte från Zanzibar. Vi fick vänta 1½ timme! Nu sitter vi istället på flygplatsen i Addis. Flyget härifrån ska gå kl. 23:40. Vi får se om de blir så?

Att resa tar på krafterna, speciellt med all denna ”väntan”.

Här är vi på väg att ”boarda” planet som tar oss från Zanzibar till Addis.
”Körschemat”
Drygt 12000 m.ö.h över Egypten. ET714 är vi.

12 feb – Ankomst Stockholm

Ja, så sitter vi nu på ett SJ-tåg på väg söderut. Vad vi förstår har vi tagit solen med oss hem eftersom det lär vara klarblå himmel och solsken i Helsingborg, i alla fall för tillfället (kl.09:30). Men sånt kan ändra sig snabbt.

Arlanda C – Helsingborg C (som ni kanske vet heter det inte Knutpunkten längre i Helsingborg utan ”central”).

Nu väntar oss ett gediget arbete med att ”sortera upp” alla minnen, känslor, in- och avtryck och bilder m.m. Vi lär säkert återkomma med lite mera av ”allt detta” framöver.

Hoppas vi kunnat förmedla lite av vad vi fått vara med om. Men, givetvis … du skulle varit med!

– Kerstin och Åsa –

Väl hemkomna!

Så är vi då hemma igen och vardagen börjar låta sig gällande. Vi börjar få smälta en del intryck och minnen dyker upp. Kameror och mobiltelefoner blir tömda på sitt innehåll och nu börjar ett gediget arbete med att sortera, behålla eller kasta.

En del bilder är vi riktigt nöjda med, med tanke på hur ”vana fotografer” vi är. Andra bilder, har kanske sitt värde i sig, men kvalitén inte den bästa. Hur som helst har vi sammanställt en del bilder på de däggdjur och fåglar som vi fått se under de dagar som vi var på resande fot.

Bilder på däggdjuren hittar du här.

Fågelbilderna finns på denna sida.