På denna sida kommer vi också in på en annan gemensam beröringspunkt – fåglar och fågelskådningens ädla konst – och givetvis om hur du kan gå till väga för att … just de, ”skåda fågel”. Du tittar inte på…
Att ”skåda”:
Kan du göra i alla lägen! Det behöver alltså nödvändigtvis inte vara med kikare runt halsen och ute i naturen (=fält). Det som möjligen skulle kunna ställa till problem, är att omgivningen uppfattar dig som ”frånvarande” i vissa lägen. Fullt naturligt givetvis, eftersom du är så koncentrerad på en fågel i din närhet.
Ett litet observandum kan dock vara på sin plats. Vid bilkörning försök hålla ögonen på vägen och dina medtrafikanter!
Vad krävs för utrustning?
En handkikare och en fågelbok är alltid bra att ha vid start. Däremot är det inte nödvändigt att skaffa en tubkikare direkt. Även om det underlättar en hel del och du kommer ju fåglar betydligt närmare. Bra är det även med en god skådarkompis som kanske har hållit på några år och gärna delar med sig av sina tips och erfarenheter.
När det gäller kikare – både hand- och tubmodeller – finns dessa i alla prislägen och utförande. Det finns också färdiga paket som du kan köpa, där det ingår hand- och tubkikare, stativ och ibland även en fågelbok.
Du ska kanske inte fundera på de allra billigaste modellerna och inte heller de dyraste. Några saker som jag tycker är viktiga i samband med valet av kikare är:
- vikten (även om en kikare inte känns speciellt tung, känner nacken av det trots allt (inte minst när man hållit på i ett antal år),
- kikaren ska vara tät, helst gasfylld (hindrar damm och fukt att tränga in i optiken),
- försök prova kikaren innan du bestämmer dig för att köpa. Alla är vi olika och att titta i en kikare kan var högst individuellt. Du ska känna dig bekväm med bild/ljus som du uppfattar det när du tittar i kikaren. Allt sitter inte i priset!
”Att ”kryssa”:
Vid skådandet innebär det för många – vi är inte något undantag (även om vi inte tillhör ”extremvarianten”) – att det förekommer en viss form av samlande. Man kallar det för att ”kryssa” eller ”hänga in” arter, d.v.s. man försöker hela tiden upptäcka nya fågelarter som man inte sett tidigare.
Nu innebär det nödvändigtvis inte att man skall upptäcka nya arter som ingen tidigare sett (även om detta år en HÖJDARE) utan det handlar om att se nya arter för sin egna helt personliga tillfredsställelses skull, s.k. livskryss.
Listor:
Du kan ha många typer av listor, t.ex. Årskryss-, Livskryss-, Sverigelista-/ Världenlista o.s.v. Det finns t.o.m. de som listar alla fågelarter som vederbörande ser i olika TV-program.
En lista som kan vara väldigt trevlig att starta med, är Tomtkryssen, alltså vad du ser och hör på och från den egna tomten. Med tomt kan likställas balkong eller likvärdigt.
Hur är då dagens status på livkryssen? Kanske får vi anledning att nå´n gång i framtiden återkomma i denna fråga. Målet för mig är i vart fall inte att jaga efter så många som möjligt utan snarare att ”jaga en upplevelse”.
Att anteckna:
För att få lite system och struktur i det hela och givetvis för att hålla koll på vad man ser och när man ser densamma, kan det vara bra om man försöker göra någon form av förteckning. Nu är det i och för sig så att alla inte tycker detsamma, utan överlåter ibland detta på ”sekreteraren” (gissa vem som är det!). Denna person är en väl strukturerad och nitiska individ som flitigt använder sig av gåspennan (vad annars?!) och en därtill lämpad anteckningsbok. Häri noteras då företrädesvis iakttagelser under devisen NÄR, VAR och HUR. För att det hela ska bli komplett bör dessa noteringar följas upp och förmedlas in till den centrala databasen, Artportalen.
Att rapportera i Artportalen:
På senare tid har vi upptäckt att just noteringar i Artportalen är av yttersta viktiga. I denna databas går nästan alla ”utredningsnissar” in och tittar på vilken status en speciell art har, på ett specifikt ställe, vid ett speciellt tillfälle. Nu har det beklagligt nog visats sig att en del ”nissar” (obs! inte alla) av någon anledning funnit att om inte arten finns med i den aktuella ”sökningen” så finns den inte över huvud taget!!? En sanning med modifikation vill jag påstå. Arten kan mycket väl finnas, men är inte på plats just vid sökningen och därför fullt naturligt inte är inrapporterad. Här skulle det alltså vara fördel med lite sunt förnuft ibland. Kanske skulle dessa ”nissar” ta sig en funderare och tänka lite utanför boxen. Varför inte t.ex. ta kontakt med någon skådare med lokal förankring ,som kanske har en bättre uppfattning om hur det hela ligger till?
Att fika:
En mycket viktigt detalj som ALDRIG får missas! Varför det, undrar du kanske? Jo, det är så här att just fikat har ofta en gynnsam effekt på skådaren och skådandet. Det räcker med att du lämnat staden brus och sorl bakom dig för att du ska känna en viss sugande känsla från magtrakten (fikatarmen) och en välbekant fråga ställs: -”När ska vi fika?”
Inte heller helt ovanligt i detta sammanhang är – då man just hällt upp varmt kaffe och tagit fram mackan – att då kommer det plötsligt en fågel som kräver omedelbar insats från skådarens sida. Sitter då dina skådarkompisar och halvslumrar (för det gör de i regel under fikapauser) så hänger det på dig själv. Kaffekopp och macka försvinner ut i periferin och i bästa fall hittar man kikaren (den hänger i och för sig i regel runt halsen) som slängs upp samtidigt som man söker få liv i kollegorna.
Fredrikförbundet har delvis utforskat det här med fikapaus och vad som kan ingå i densamma. Vi har bl.a. kommit fram till en lite mera avancerad form, då vi utökat näringsintaget med ”varma koppen”, en anrättning som du kan läsa lite mera om här.
Att vara med i någon fågelförening:
Det är aldrig fel att försöka få kontakt med likasinnade, inte minst för den sociala samvarons som bjuds. Dessa finns på rikstäckande och regionala plan, men även de som har mera lokal förankring.
Mitt förslag är att i första hand ta kontakt med någon på hemmaplan. För Kulla- och Bjärehalvöns del vill jag föreslå Kullabygdens Ornitologiska Förening (KOF), en lokalförening som funnits sedan 1970 och som bedriver verksamhet inom de NV-Skånska kommunerna. Vad som händer i denna förening kan du t.ex. få reda på via hemsidan – www.kof.nu. På hemsidan kan du t.ex. följa vad som ses i markerna, program/exkursioner och möjlighet att anmäla medlemskap.